Militären

Den lotheliska militären är numera en väldig institution som består av lika delar byråkrater som soldater. Militären är alltså både armén och alla myndigheter i landet i en och samma organisation.

Egentligen innefattar militären dels alla med vapen i riket – Alla livvakter i frihus är (ska vara!) en del av militären. De flesta militär-soldater är alltså inte i krigs-förberedda förband.

Även administratörer i myndigheter har ranger och lyder i militärsystemet.

Militärer är de enda som får äga jordbruksmark enligt Lothelisk lag.

Korruption är en omistlig del av militären. Man låtsas som att den inte finns – Men den finns. Sägs det.

Militären – soldaterna

Krigstjänstgöring. Hälften av militärens legioner ingår i något som liknar krigsförband. Dessa förband samlas minst två gånger per år i de stora garnisonerna runt om i riket, och de roteras ansvaret för att bevaka gränsen mot Gelions Fristat, patrullera huvudstäderna och hålla koll på de vilda shaoliska klanerna i bergen. Inte ens dessa legioner är dock hela tiden i förläggning eller ute på övningar – Lothelien har ju fred sedan länge. Ändå tränar man för att förbereda sig om Österlandet skulle anfalla igen, och det finns flera legioner som är permanent stationerade mot gränsen till Beringers Fristat i öster.

Hyrsvärd, vakter, väblar (“poliser”). Den andra halvan av legionerna är utspridda i befolkningen, där man alltså administrerar och vaktar, styr jordbruk och utgör ordningsmakt där det behövs.

Vapen = militär. Det är egentligen inte tillåtet att vara beväpnad utan att vara militär, så alla soldater och hyrsvärd i frihusens tjänst är antagligen militärer egentligen, även om de sällan tar några order av annat än sina anställare. Det finns undantag: Shaoler med vapen kan man inte anta är militärer, det anses vara “praxis” för militärens officerare att strunta i att undersöka om högländare med hederssvärd också har sina militärpapper på sig.

Att vara soldat på lajvet. Din roll som soldat i ett följe handlar inte bara om att tjäna ditt frihus, utan också om att tillsammans med alla andra militärer på plats, alltså alla som har vapen i närheten, ingå i en slags nätverk som ska upprätthålla ordningen. Om det exempelvis dyker upp rövare i skogen så förväntas ni militärer veta om vem som har vilken rang på platsen, vem som ger order och leder och så vidare.

Det är också så att om någon från ett annat frihus blir anfallen eller utsatt för brott så ska ni militärer lösa problemet. Det gäller egentligen oavsett om det andra frihuset har egna soldater eller inte, men i praktiken så kan man ju låta andra sköta sig själv om de nu har egna soldater anställda.

Vem ska du ta order av? Det ska mycket till innan frihusens soldater slåss med varandra, men det händer förstås – Exempelvis om ett hus anklagar det andra för stöld, och det blir oklart vem som ska arrestera vem. Om det blir så att soldater slåss mot varandra kommer en profoss (militärdomare) eller dylik administratör att se över saken senare, om det gick rätt till alltså, och det kan bli dryga böter om det inte gjorde det. Var inte rädd för att “tänja på gränserna” – Att bli dömd av en profoss innebär nya intriger, inte att rollen avrättas eller något sådant. Ha dock gärna pengar till lite lämpliga mutor om du tänker göra något dumt…

Soldater kan, precis som administratörer, äga jord. Du som officerare kan ha en nyckelroll i ett frihus av den anledningen. Emellertid har militärer inte rätt att väljas till rådsförsamlingar eller andra valda ämbeten.

Administratörer

Uppåt en tredjedel av alla soldater är huvudsakligen “administratörer”. De har visserligen rätt att bära vapen och har tränat minst tre månader med vapen någon gång i sitt liv, men de är oftare skinntorra tullare som är för närsynta och knäsvaga för att ens lyfta ett spjut, än vad de är värdefulla i strid. Samtidigt – Om en skarp order kommer uppifrån så vet administratören att det bara är att lyda.

Administratörer innefattar (bland andra) domare, räknare, skrivare, bokhållare, duvhållare, läkare med mera. På många håll finns mängder av administratörer som arbetar med syften som Kungen utsett för att sköta landet, exempelvis sköter ett kungligt bibliotek eller arkiv, eller en domstol.

Det finns alltså många skrån inom Administratörerna, exempelvis skrivare, bokhållare, läkare och så vidare, vilka har sina egna samarbetsorgan och rådslag, men de hålls ihop av det militära systemet med ranger och grader.

Om du spelar administratör av något slag är du antagligen antingen jordägare i ett frihus, eller en specialist med en tydlig funktion som att sköta duvslaget eller hålla ordning på kontrakt.

Bland militärens administratörer råder på ett sätt en stark hederskodex – UPPRÄTTHÅLL ORDNINGEN. Det råkar dock vara så att en hel del mutor och andra synnerligen oskrivna lagar ofta ingår i ordningen. Man vet aldrig. Administratörer värnar om systemet och håller varandra om ryggen, men kan förstås intrigera och svika varandra om skäl till det finns också. Åtminstone om ingen annan ser det.

Ranger och antal

  • De sexton legionerna styrs, två och två, av varsin Dux, som är den högsta militära rangen. Det finns alltså åtta dux med ansvar för två legioner vardera. Den ena legionen som en dux styr över är en välordnad krigsbataljon, den andra är en mindre “milisbataljon” som till vardags till större del är administratörer, grovarbetare och hantverkare och sällan övar strid eller exercis.
  • Det är ur milisbataljonerna som frihusens krigare typiskt sett kommer. Det tillåts vanligtvis att frihusen mer eller mindre själva bestämmer över soldaterna, men det är ändå så att de riktiga officerarna när som helst kan ta kommandot över frihusens soldater, enligt militärens lag alltså.
  • Varje legion består av två till fyra Cohorter, som leds av varsin Legatus, vars högra hand och ställföreträdande kallas Tribinus excelsior (Tribinus-överste).
  • Varje cohort består av två till fyra Tribina och dessa leds av en Tribinus. Tribinus är i sin tur överställd en eller flera Centurion.
  • Tribinus samt varje Centurion leder varsin Centuria. De leder alltså lika stora soldatavdelningar men Tribinus är överställd Centurion.
  • En Centuria kan delas upp i grupper som leds av varsin Optio under Centurion/Tribinus.
  • En typisk legion består totalt av ungefär 3 Cohorter, 12 Tribina, 30 Centuria om vardera (idealiskt) 32 man, alltså ungefär 900 man i en legion.

Inom militären finns också bland annat Profosser som är militärdomare och många andra titlar.

Ägandet av marken

Militären är direkt underställd kungen och behärskar all landsbygd utanför städerna. Det är förbjudet att äga jordbruksmark om man inte är militär. En militär som äger jordbruk har vissa privilegier över marken, vilket innebär att en optio (låg rang) som äger en gård inte behöver ta order av sin dux (högsta rangen) om hur gården ska skötas, om det inte är krig. Däremot kan optionen kommenderas ut i tjänstgöring av sin dux.

Militärer äger alltså direkt allt land i riket utanför städerna, men får inte sitta i Överministeriet. Dessutom lyder alla militärer under officerare, och det råder på så vis en direkt feodal ordning över alla skogs- och jordbruk. På detta sätt håller Kungen småfolkets makt delad. Det finns missnöje mot detta, och korruptionen är särskild utbredd bland de fetaste och rikaste jordägarna, där många bara ser sig som militärer till namnet, och mutar sig ur all form av aktiv krigstjänstgöring så fort det dyker upp order.

Korruptionen

Det har gått trettio år sedan det sista riktiga kriget i Eterna och även om många minns sina fäders berättelser om det fruktansvärda kriget så är det få som tror att Österlandet kommer att återvända för en liknande invasion. Militären behärskar därför ett fredligt och lugnt Eterna, och ingen riktig fiende finns kvar. Följden är att militären, som samtidigt hålls från Överministeriet och de andra inre cirklarna av Lotheliens makt, har stark närvaro överallt, och har massor av regler som det är ack så lätt att råka bryta mot.

Om man bryter mot en regel, av lathet, oduglighet eller något annat, kan alla inblandade enkelt fortsätta med sina liv om den militär som bestämmer får något för besväret. Sammalunda är det om man exempelvis vill få ett tillstånd påskrivet för att uppföra ett gods för sina surt förvarvade handelsslantar: Man bör skicka ansökan uppåt i hierarkin i en påse pengar, där det försvinner några mynt i varje led som påsen passerar. Det går fortare så. Enklare för alla. Inga problem. Smidigt och praktiskt. Fint och klappat och klart. Mysigt och snällt. Inget att klaga på. Cirkulera. Stick!

Riktlinjer för korruption:

  • Spela upp andras försök att muta dig. Du måste inte ta emot mutor, om du är militär, men det uppmuntras. Även om du inte vill ta emot mutan, spela upp försöket – Förhandla, våndas, köpslå, även om du till slut alltså tackar nej.
  • Du kommer knappast bli hårt straffad om det avslöjas att du låtit dig mutas. Alla gör det.
  • Undvik att ta mutor om du misstänker att det kommer att drabba din överordnade, eller om det gäller spioneri. Det KOMMER att straffa sig, om du exempelvis sätter din överordnade i farozonen för att få skit i en inspektion. Om det däremot inte gäller dig, såsom när du ser någon förfalska en stämpel på ett kontrakt som inte berör dig, är det bäst att ryta till så att förfalskaren gör det värt din möda att inte bry sig.
  • Muta andra. Om du själv tagit emot en liten muta så är det ju bra om du själv vet om att andra gjort det – Så länge alla gör det, gör ingen det. Systemet fungerar!