Lotheliens historia och lagar

LOTHELIENS HISTORIA OCH LAGAR

Beskrivning av kungariket Lothelien

Eterna är den kända delen av en kontinent som ligger norr om ett väldigt hav. Kungariket Lothelien täcker det mesta av allt land söder om de ändlösa bergen och skogarna i norr. Förr rådde vad man nu kallar Splittringen: Då fanns två krigande kungariken vid kusten, Lohelien och Lothalia. Norr därom fanns de mystiska woadskogarna samt de ödsliga Högländerna bortom kungarnas styre.

Nu är de flesta av dessa länder samlade under den hårda men rättvisa näven på den goda kung Linya, dotterdotter till den helige kung Baltzar som gjorde slut på splittringen och fördrev inkräktarna från öster i Österlandskriget, för trettio år sedan. Det finns fortfarande hemliga skogar fulla av mörk magi och karga fjäll där envisa högländare håller stånd mot Rikets legioner, och längst i öster ligger det lilla Evigtroende lohelska riket Beringers Fristat, en fattig enklav med stängda gränser. Resten av kontinenten är rikare och fredligare än någonsin.

Hur är riket Lothelien?

Lothelien har en stark militär och en enväldig kungamakt. För länge sedan, innan slaget vid Rimalion (gamla Iudaria), fanns i det dåvarande Lohelien en statskyrka under den ljuse guden den Evige, och i Lothalia fanns ett urgammalt samhälle med hårda hierarkier. Kung Baltzar slog sönder båda dessa kulturer och hans dotterdotter Linya tog vid när han stupat: Kungarna tog makten från alla loheliska präster, alla lothiska adelsmän, alla shaoliska hövdingar och även den från handelshusen i fristaden Gelions Hamnar, och sa till invånarna i det nya storkungariket:

“Splittringen är slut för alltid, och varje kvinna och man som vill bruka jorden ska göra det under skydd av den kungliga hären. Rättvisa ska råda också mellan alla fria som har styrka nog att förvalta gods och guld. Låt det därför bli känt att Rikets armé ska förvalta alla förläningar utom städerna, medan handel, resor, skrån, gillen liksom det kungliga rådet ska styras av frihus, som får sköld och stav av Staten.”

Det ena kung Baltzar gjorde var alltså att underställa all landsbygd militären. Varje förläning lyder nu under en högt uppsatt soldat, som till stora delar förvaltar sitt land fritt, men som inte äger rätt att bedriva handel, och som måste lyda högre uppsatta officerers varje order, om sådana kommer.

Det andra kung Baltzar genomdrev var att ta ifrån alla gamla rika släkter och handelshus sin makt, och skapa ett nytt högsta skikt i sitt rike: Frihusen. Dessa frihus är ett mellanting mellan borgare och adel och även om de ofta kan ha en kärna av exempelvis en släkt från något av de gamla länderna så består de av människor med blandad härkomst.

Småfolket märkte knappast någon skillnad: De lohelska bönderna blev kanske lite mindre fria än förut, och deras kyrkor revs, men livet handlar ändå om att tvinga marken att ge ifrån sig potatis lika mycket nu som förut.

Inom Lothelien råder nu fred, och även om vissa gamla kanske minns gamla tider som bättre så är det knappast någon utanför Beringers Fristat som på allvar tror att Lotheliens enväldiga makt kan utmanas.

Vad har hänt på tidigare lajv och sedan dess?

Eterna 10, Baltzars grav (2018): Kung Linya av Lothelien hade störtat ett av rikets mäktigaste frihus, kronhuset Leonidas, ner på förrädarnas avskrädeshög och dess rika tillgångar skulle auktioneras ut. Vad förräderiet bestod i var inte klart för många och blev inte mycket klarare under lajvet, men kronhustiteln köptes av huset Hammarstorm som nu kan ståta sig som ett av rikets finaste hus. En medlem av det huset, Bellatrix Hammarstorm, blev arresterad av drottningens soldater men rymde under fångtransporten och är ännu försvunnen. Woader med egna ärenden figurerade i byns utkanter och en av de okuvade Warric-högländarna hade ett kärvt budskap om vad de ansåg om klanen Adwins medverkan i kriget för trettio år sedan. Ceremonin kring Baltzars grav i Treväga blev på det hela taget mycket liten och bortglömd.

Förra storkampanjens slut (2014): Där vi lämnade kampanjen i lajvet Sagors Slut hade många väldiga intriger just tagit slut, och andra började. Woadernas magiska saga såg dem låsa sin kraft till sin skog och gå in i den för att aldrig komma ut igen, shaolerna slöt fred med dem och varandra, och löste många av de gåtor som sjungits kring deras ursprung och gamla legender. Det arma Lohelien föll för kung Baltzars legioner efter riddar HoIvannes förräderi och CordelIa Therennes osinnligt sluga falskspel. Grevinnan Beringer räddade sitt hörn av Eterna till friheten för de Evigtroende, medan lotherna enade båda kungadömen och staden Gelion till det återförenade riket Lothelien.

Vad som hände de första tio åren efter storkampanjens slut: Det har sedan dess (Eterna 9) gått 40 år. Efter Iudarias fall drev kung Baltzar med tyrannisk effektivitet genom många kontroversiella beslut såsom att tillåta den Eviges tro i hela riket (vilket gjorde de gamla lothiska ädlingarna arga), men på andra sidan svek han sina avtal med ätten Therenne och lät de som hjälpt honom att erövra riket äga inte mer än mindre förläningar. Den gamla kyrkan fick några år med en Helig Fader i Iudaria (den gamla lohelska huvudstaden som snart döptes om till Rimalion) men snart försvann även den siste kyrkoledaren, NIkodemus. Den Eviges tro förblev tillåten, men inte kyrkorna. In i skogarna försvann woaderna, kanske för alltid, även om få ännu minns riktigt vad som hände i deras stora saga för 40 år sedan nu. Skogen kallas nu Förbjuden. Högländerna fick en orolig fred även de under hövding Vargas, som var omstridd men en stark ledare. Längst i öster kvarstod en liten rest av det fria Lohelien: Beringers Fristat, fattigt och välbefäst.

Österlandskriget startar: Missnöjet i Lothelien blev snart allt värre, samtidigt som Baltzar hade armén i sin hand och fick många nya vänner eftersom han släppte handeln fri och skapade mycket rikedomar. Efter ett decennium kom emellertid kriget till Eterna: Över havet kom en fruktansvärd här, det folk man kallade Österlandet, och landsteg i shaolernas riken. De kiltklädda främlingarna besegrade enkelt de närmaste högländska klanerna, och kom som en erövrarmakt ner mot de gamla loheliska grevskapen, ända ner mot Gelionfloden.

Det fruktansvärda kriget: Konungens härar fick där stöd av Ilia Beringer med sitt fria folk, av högländernas samlade härar, och av stigfinnare från woadernas skogar. Vittbesjunget är det fruktansvärda slag där överhövding Vargas av shaolerna, konung Baltzar av Lothelien och drottning Ilia Beringer red till sin sista strid tillsammans. När de fallit var fiendens här ändå driven på flykt, och under ledning av Baltzars dotterdotter Linya tog Eternas härar upp förföljelsen, och rensade slutligen sitt land igen.

Kung Linya omvandlar riket: Kriget gav en förbrödring som skänkte ett lugn åt den döde Konungens alla reformer, och kung Linya har härskat sedan dess i ett Lothelien som nu anses omfatta även de närmsta Högländerna, ja allt utom de avlägsnaste bergstrakterna med de särskilt konservativa klanerna, och förstås den evigt självständiga Beringers Fristat. I detta väldiga rike är det frihusen som är den största maktfaktorn – kung Baltzar slog sönder både det gamla adelssystemen, Gelions handelshus och shaolers rätt att handla i kungarikets marknader. Istället gav han all jord i riket till militären att förvalta, medan städerna skulle tillhöra frihusen. Dessa utgör människor som får handla och resa, äga hus i städer och segla skepp, hålla sig med krigare och hästar och så vidare. Kungariket är bara strängt mot de som invänder mot Konungens ordning. De människor som har lohelskt arv får liksom förut ärva sina yrken av föräldrarna om de önskar, liksom lothernas fina familjer fick behålla mycket av sitt guld, men ingen av dem fick rätt till inflytande i det nya landet. Inte utan vidare. De högsta och rikaste husen äger rätt att rösta i Överministeriet, och frihusens medlemmar kan utgöras både av släkter, anställda och tjänare, där vissa hus är så små som något dussin medlemmar totalt, och andra äger stora delar av rika städer.

Lotheliens lagar

Lista på lagar och regler i landet som alla i landet måste känna till och följa (tycker ordningsmakten – Du måste inte alls lära dig det här för att kunna delta)

    • Bara medlemmar av adel eller frihus får resa som de vill i landet. Även militärer får göra det på uppdrag av sina överordnade.
    • Bara officerare i militären får förvalta odlad jord. All jord utanför städerna ägs av Kungen, förvaltas av militären som bor i fina hus eller gods på landsbygden. Det anses vara dålig stil att vara korrupt som militär! Mycket dålig stil!
    • Militärer får inte delta i Överministeriet eller andra valda ämbeten
    • Bara frihus får bedriva handel
    • Frihus finns i tre lager:
      • Stavhus – Den lägsta rangen, medlemmar och anställda äger rätt att handla och resa men sitter inte med i Överministeriet
      • Sköldhus – Den mellersta rangen, innebär att man dessutom har en representant i Överministeriet samt rösträtt i det
      • Kronhus – Den finaste rangen, innebär att vissa (men inte alla) medlemmar inom huset äger tillstånd att introduceras vid kungens hov och sedermera besöka det, och att EN medlem från huset sitter med i Kronkabinettet, en till kungen rådgivande inre församling
    • Hantverksmästare måste tillhöra frihus
    • Man sjunger med i nationalsången
  • Det är förbjudet att förolämpa kung Linya
  • Den Eviga tron är laglig överallt
  • Det är förbjudet att be till den Evige inomhus

Vad är ett stånd och vilka finns det?

Med “stånd” menas de finare klasserna av lotheliska invånare. De är Adeln, Frihus och Militär. De flesta av lajvets deltagare – I alla fall alla som inte är ljusskygga skuggsmygare – Kommer att tillhöra ett frihus, och kanske även vara adliga och/eller militärer. Läs mer under andra sidor om vad det innebär att tillhöra någon av dessa saker. Det räcker förstås egentligen med att läsa på om det frihus du ska tillhöra.